THE FEW AGAINST MANY – Særegen svensk death metal

Progressiv dødmetall med helt særegen stil… Det tror jeg kanskje er den beste beskrivelsen jeg kan gi The Few Against Many… og som navnet tilsier… de er få… og de andre er mange…  Dødmetallen har blitt mer og mer brutal og kjappere og kjappere de siste (ti)årene, låtene har blitt kortere og mer intens. The Few Against Many har ikke fulgt denne trenden!
Obscura gjør det og The Few Against Many gjør det…
Når jeg først hører på skiva så tenker jeg svensk dødmetall helt klart svensk dødmetall, men så plutselig blir jeg avbrutt i tankene av progmetall…  Hm.. .er det mon tro dette Jethro Tull ville ha kreert dersom de skulle begynt med musikk i dag?
For å finne ut hva som ligger bak dette bandet sendte vi likeså godt et intervju over grensen og fikk følgende svar fra bandets bassist Anders Edlund.

Kan dere fortelle oss om de enkelte medlemmene i bandet og hva de gjør?

Christian Älvestam/sång och gitarr, Pär Johansson/sång, Patrik Gardberg/solo.gitarr, Anders Edlund/bas, Jani Stefanovic/trummor

Kan dere gi oss en kort historikk?

Bandet är ganska nytt, idén till bandet har varit Christians under några år men under 2008 blev det till verklighet. Idén har från första början varit att spela musik från den gamla dödsskolan och konceptet är retro överhuvdtaget. För att spetsa till det ytterligare och för att stå ut lite mer valde vi att ha orkestrala arrangemang samt att sjunga på svenska.

Navnet… fortell oss om det, hvordan/hvorfor valgte dere dette navnet?

Det finns väl egentligen ingen riktig bakgrund till namnet. Det var helt enkelt ett väldigt passande namn som satt bra på tungan. Dessutom är vi ju några få i bandet bland väldigt många andra dödsband men ändå originella på vårt lilla vis. J

Prosessen med å lage musikk, fortell oss hvordan dere lager nye låter…

Christian skriver all musik och Pär skriver alla texter. De bollar sedan med varandra om arrangemangen på låtarna. Denna gången valde vi också att Mikael Stanne (Dark Tranquillity) o Jonas Renkse (Katatonia) skulle bidra med varsin Gäst-text. Efter att grunderna är klara läggs det orkestrala till.

Hvor henter dere inspirasjon? Musikalskt og ikke musikalskt?

Man kan nog säga att influenserna är för många för att nämnas men tanken är ju att det skall vara retro så då får den gamla Amerikanska och svenska dödsskolan stå som huvudaktörer vad gäller influenser för oss. Sen är vi ju inga duvungar direkt heller så mycket är influerat av tidigare, egna åtaganden.

Hva er hovedinnholdet/ budskapet i tekstene deres (dersom det eksisterer) og forklar valget om å skrive både engelske og svenske tekster?

Texterna som är engelska är Stanne och Renkses. Tanken var först att vi skulle sjunga på engelska men efter att Pär visat en text som var svensk och med väldigt bra innehåll valde vi att köra på det stuket helt och hållet. Texterna behandlar medeltida händelser.

Fortell med egne ord om debutskiva " Sot"

Sot har allt man kan tänka sig förutom rensång. Musiken är både snabb, brutal, långsam och mäktig i och med många orkestrala arrangemang. Sammantaget kan man säga att den är väldigt unik i sitt sammanhang då det inte gjorts mycket döds som låter likartat. Om ens något band?

Hva er målet med The Few Against Many? Verdensdominans eller lokal superheltstatus?

Vårt mål är naturligtvis att få ut TFAM:s musik till den stora skaran av lyssnare och blir det uppskattat så är vi naturligtvis mer än nöjda. Sen så har vi varit med för länge för att veta att man aldrig blir superstjärna genom att spela dödsmetall. Förhoppningsvis blir det så pass etablerat att vi kan få komma ut på vägarna och möta de fans som vill se oss live.

Kan dere fortelle oss litt om metalscenen i Sverige?

Det har genom tiderna kommit en hel del band från den svenska scenen. Även om man känner av någon form av stagnation just nu och förmodligen beror det på skivbranschen hur den ser ut just nu. Jag tror att det är svårare att komma fram idag än för 10 år sedan, även om konkurrensen är densamma men bolagen är mer restriktiva till vilka band de signar idag. Sen har vi naturligtvis en hel del namn som är stora idag, The Haunted, In Flames, Dead by April e.t.c tyvärr så är nästan den enda hårda musik som får utrymme i TV e.t.c band typ Sonic Syndicate och Dead By April. Den stora undergroundscenen som fortfarande är stor får inte mycket till etablering i de stora kanalerna, tyvärr. Summa summarum kan man väl kort och gott säga att det finns band både gamla och nya men att det inte satsas direkt på dem och det är tufft med speltillfällen om du inte spelas på radio och TV.

Hva vet dere om metalscenen i Norge bortsett fra BM?

Jag vet egentligen inte så mycket om den norska metalscenen, faktiskt. Mest beroende på att jag aldrig intresserat mig för den. Att måla sig som en Panda i ansiktet och försöka låta så ond och sann som möjligt har aldrig varit min grej. Man ska kunna framföra sin musik utan en massa teater samtidigt. Sen vill jag ha en bra produktion som jag kan vara stolt över och därför har black-scenen aldrig tilltalat mig i den aspekten, tyvärr. Jag kan tycka att Borknagar, Emperor och Dimmu Borgir har gjort en del snygga och bra saker men där slutar det tyvärr. Sen har vi de lite nyare banden som spelar döds typ, Zyklon och Blood Red Throne och de har väldigt mycket att erbjuda. Zyklon:s Aeon är en av mina absoluta favoritskivor.

Til slutt… Hva er deres favoritt barne TV?

Ha ha…det var ju några år sedan man tittade på barnprogram och jag har inga barn själv heller. Men ett program jag ofta såg på som jag också gillade var Bröderna Dal och Professor Drövels hemlighet. Norskt och väldigt intressant och bra. Så jag får väl säga att det är ett av mina favoritbarnprogram.

http://www.myspace.com/thefewagainstmany